Ett område, två länder, tre kulturer

Därför behövs fibernät

Avvecklingen av det traditionella kopparnätet pågår, och kopparkablarna kommer inom en snar framtid ersättas med ny teknik. De människor i Sverige och Norge som lever på landsbygden måste på eget initiativ stå för teknikbytet.

 

På svenska sidan har regeringen förordat att 90 procent av invånarna år 2020 ska ha möjlighet att ansluta sig till bredband med minst 100 Mbit/s. Därför har det avsatts ganska stora bidragsbelopp både för kommuner att bygga stamnät och ortsnät och till byalag för att kunna bygga byanät.

– Snart kommer ”nätet” att vara en lika självklar del av vår vardag som vägar, vatten, elektricitet, TV och telefon.

Mängder av samhällstjänster, kommersiella tjänster, gemenskap och information erbjuds i dag via “nätet”. Och än har vi bara sett början, säger Örjan Tjärnhage på konsultföretaget AXEG och pekar på ett annat viktigt exempel:

– Man bör också tänka på att i framtiden kommer vissa tjänster och information bara att erbjudas via Internet. Indragningen av bankkontor är ett bra exempel på den utvecklingen – eller ska man kalla det avvecklingen?

 

Framtidssäkra lösningar

AXEG jobbar med att skapa framtidssäkra bredbandslösningar och tillhandahåller allt från förstudier till projektering och kontakt med leverantörer.

– Ett fast fibernät är en överlevnadsfråga för våra bygder. Med tillgång till fiber kan byar bli attraktiva platser för inflyttning. Med en stabil och säker bredbandsanslutning sitter man uppkopplad hur länge man vill, utan att behöva bekymra sig för räkningen. Man kan också få en betydligt lägre total abonnemangskostnad för TV, telefoni, Internet om man tar hem allt via ”nätet”, säger Tjärnhage.

 

Beroende av utbyggnad

Även det mobila nätet är beroende av en utbyggnad av det fasta fibernätet. Detta för att sändarmasterna ska kunna förses med tillräcklig kapacitet. Det mobila nätet är också mycket viktigt för det rörliga yrkes- och friluftslivet, till exempel skogsbruket och turismen. Det kan emellertid aldrig ersätta ett fast fibernät, utan ska ses som ett viktigt komplement.

 

Byar går ihop

För att kunna bygga ut ett fibernät krävs att byar och bygder går ihop och startar och driver processen. Genom att exempelvis bilda en ekonomisk förening kan man få ett tillräckligt kundunderlag för att intressera operatörer, och kan man börja agera för att få igång byggandet av byanät.

 – Det finns många goda exempel på byar och bygder där man tillsammans byggt egna fibernät. Och det behöver inte alls bli så dyrt och ska ses som en investering för framtiden. Både i den egna fastigheten och för byns utveckling, säger Örjan Tjärnhage.

 

 

Fotnot: Här finns mer att läsa

www.bredbandskokboken.se

www.axeg.se



Tillbaka

Region Vaajma

Regionprojekt Vaajma

Jemtweb Webbyrå 2013