Ett område, två länder, tre kulturer

Regionforskare siar om framtiden i gränsfjällen

Nordregio inrättades av Nordiska Ministerrådet för femton år sedan. De 34 anställda forskar om territoriell och regional utveckling, de gör bland annat utredningar på uppdrag av och finansiering från nordiska ministerrådet, EU-kommissionen samt nationella och regionala myndigheter i de nordiska länderna. De vill vara ”bryggan mellan forskning och policy” och fokuserar särskilt på tre teman: regional utveckling, samhälle och miljö samt territoriell kunskapsdynamik.

 

I vårt område Mittskandinavien (Jämtlands län-Tröndelag-Västernorrlands län) brottas man i många kommuner med stora demografiska problem.  Vad skulle du säga är utmärkande för denna region när det gäller åldersstruktur/flyttströmmar/könsbalans?

– Regionen ni bor i har stora skillnader mellan regionala centrum  som turist orter  och glesbygdskommuner. Om vi räknar bort Trondheims arbetsmarknadsregion och i viss mån Åre, så är det fler som flyttar ut än in. Typiskt är också att befolkningen är äldre i ert område än det nationella genomsnittet och att det är ett tydligt överskott av män!

 

Hur ser tendensen ut i Norden när det gäller befolkningsutvecklingen?

 – Det är mer eller mindre samma demografiska trender som pågår över hela Norden. Befolkningen ökar snabbast i storstadsregionerna medan mindre städer i genomsnitt har en stabil befolkningsutveckling medan glesbygden tappar befolkning. Men visst kan man se skillnader mellan länderna: Norge i genomsnitt har ju snabbare befolkningsutveckling än Sverige, också glesbygden i Norge har en hyfsat stabil befolkningsutveckling.  Men även om glesbygden i Norge på nationell nivå inte tappar befolkning, så är utvecklingen där ”den mest negativa” ur norskt  perspektiv.

 

Finns det områden i Norden där mindre städer och landsbygd lyckas attrahera inflyttare och ha en god arbetsmarknad? Vad är det i så fall för framgångsfaktorer dessa områden har?

– Absolut, visst finns det framgångsexempel, men jag tycker att det är farligt att namnge dessa när det är så lätt att ta saker bort från kontexten… vi måste se helheten, säger Johanna och fortsätter:

– Det viktigt att tänka att nettomigrationen i Norden i genomsnitt är 0.5 procent medan var tionde människa i Norden flyttar över kommunala gränser under ett år. Så utifrån den här logiken har alla kommuner ju lyckats attrahera inflyttare – det blir bara utmaning om fler flyttar ut… och om migrationen skapar stora förändringar i kön- och ålderstruktur, det är ju inte alltid samma personer som flyttar in och ut.

 

Framgångsfaktorer då, ser du några sådana?

– Generellt kan man nämna två framgångsfaktorer för attraktiva småkommuner – bra tillgänglighet och arbetsmarknad som attraherar också kvinnor. En god kommunal ekonomi är ingen nackdel heller, ler Johanna.

 

Jämn könsfördelning är en viktig faktor för utvecklingsmönstret, visar din forskning. Varför är det så? Vad får kvinnor att vilja bo i ett område?

– Sällan flyttar man bara för att jobba, man flyttar eller stannar för att leva. Kvinnor i genomsnitt har högre utbildningsnivå än män. Forskningen visar att jämn könsfördelning är en viktig faktor för utvecklingsmönstret i en region – det handlar om potentiell fertilitet, utbildningsnivå, attraktionskraften.

 

Pendlingen är stor i våra länder har du visat. Är bättre pendlingsmöjligheter en nyckel för kommuner som tappar befolkning? 

– Ja, tillgänglighet är viktigt. Samtidigt visar studier inom Sverige att tiden är viktigare än själva distansen vad som kommer med pendling. Oftast är 45 minuters restid gränsen för vad människor accepterar.

– En annan sak att tänka på är de krav som arbetsmarknader ställer. Kan man hitta sätt att jobba under sin resetid, kan man jobba på distans? Viktiga frågor för arbetsgivare att fundera över.

 

Om du tittar i kristallkulan – tror du att landsbygden kommer att vara död i Norden om 50 år och att alla då bor i större eller mellanstora städer?

– I viss mån, ja. Om folk får själv välja – då kommer de nordiska länderna att vara ännu glesare medan storstäder och regionala centrum kommer att ha större vikt, men helt död kommer landsbygden inte att vara.  Men sen är ju politiken är annan sak… om det inte finns förutsättningar att bo (kvar) var man vill kan det se mörkt ut, säger Johanna Roto.

Ann-Louise Rönestål Ek

 



Tillbaka

Region Vaajma

Regionprojekt Vaajma

Jemtweb Webbyrå 2013